/Här följer ett brev till släktingarna hemma i
Forsa/
Nordamerica Bishop Hills 12/1 85
kära Släcktingar! Eric Andersson och anhöriga!!
Vi få först ursäkta med vårt långa dröjs-mål med att
skrifva, hoppas det vil icke blifva så mera. vidare få vi tacka för eder
kärkomna Skrifvelse och hälsningar samt de sköna port-rätterna af christina,
hon var så naturlig lik sig. det var intressant att läsa brefvet och si de
många nyheter i vårt kära hemland, och
att Karin varit ut på en betydlig resa som gick bra, och att vår gamla faster
ännu sitter och Spin-ner, vi tacka henne för hälsningarna mycket och hälsar
kärt tillbaka till henne. vi edra Släcktingar äro med hälsan som vanligt än
dock ålderdommens åkommor kännas mer och mindre, dock känna vi oss glad i …..
vår Fräl-sare. och veta att vi är på den väg som Jesus säger drager till lifvet
och vi önska eder det samma. I jultiden hade vi litet snö, och sedan hade vi
reng, så den gick bort, och den 11 be-jynte det snöga lite på kvällen och sedan
hade det ökas mer och mer så nu har vi bra släföre. Priserna äro nu billiga
både på kläder och Fö-doämnän, och jord …. . vi hade en årdentlig Skörd
sistliden sommar. godt bärgningsväder. Bror Anders son Johanniss har troligen
redan hälsat på eder, han lämnade America eller New York den 10 December och
ämnade komma till Sverige till Jul när han träfas så hälsa ho-nom ifrån oss.
och så hälsa vi kärt till Släck-tingar och bekanta, hälsa särskjlt till Nils
Eric-son i Klöngsta och familje, vi länktar efter att få bref ifrån honom,
brefvets tolkare är Olof Stoneberg och Skrifvaren är Marias son Philip, hälsa
äfven kärt till vår svegerska Marta i Ut-näs och Jonas först och sist vare ni
af oss alla hjerteligen hälsade. Skrif till oss det är kärt till att höra från
eder och tidernes gånger. Med Vänskap Tecknar Olof Stoneberg. Philip Stoneberg.
P.S. vi åstundar veta när i Skrifver huru det står till med vår kusin Anna i
Töf-sätter, det är mycket som vi åstundar veta. ja äfven om några ämnar resa
till America nästa sommar. Jonas från Öfverby var dräng hos bror Anders
sistliden Sommar och är der äfven i vinter han hade 28 Dollar i månaden som är
i närheten af 68 kronor svensk mynt beroende på vexelkursen.
O.S.B.
P.H.B.
Philip Stoneberg
Brandstodsbolaget
Det första protokollet för Forsa Brand-stodsbolag
skrevs den 2 april 1877 av Olof Olsson i Utnäs /senare uppgjordes rotar =
distrikt inom socknen för brandsyn m m/. Där förekommer olika brister på murar
och tak samt att olika brandredskap saknades. Det framgår inte riktigt hur
premier då uttogs men det klassades in i olika värderingar. Vid läs-ning av
protokoll framkommer att samtliga hus som värderades inom socknen var
försäkrade i bolaget och ägarna voro då skyldiga att till den som drabbades av
eldsvåda ställa upp med virke och dagsverken m m i förhållande till sin andel i
bolaget. Hur stor andel i bolaget man hade berodde på den värdering som hade
upp-rättats på vars och ens fastighet samt storleken i öresland med en
utdebitering av 48 öre per öresland samt en fast avgift beroende på den klass
som husets värde var i. Det debiterades också 75 öre per klass men det framgår
inte hur många klasser det var, förmodligen ej fler än tre. De som styrde om
bolaget då kallades för direktionen och bestod av tre personer. Dessa gjorde
värderingar och synade de skador som uppstod och värderade även dessa samt i
övrigt ombesörjde bolagets alla göromål.
Ute i distrikten var det utsedda personer som valdes
till brandsynemän som skulle se efter att inga fel på murar, tak m m skulle
fin-nas, samt att stegar och brandredskap (de som då fanns) skulle finnas
brukbara och i varje gård. Det kan nämnas att det ute i byarna upp-fördes små
hus, som kallades ’spruthus’, place-rade så centralt som möjligt. Däri
förvarades brandsläckningsredskap som handdriven spru-ta, brandsegel, hinkar m
m. Sprutan drevs av att fyra man pumpade och ett antal hinkar som många gånger
fördes från man till man från en vattenrik bäck eller brunn, om inte närheten
till någon sjö kunde nås.
Bolaget fungerade så i många år med ibland stora
skador och andra år inga skador alls, men med mycket små kontanta medel. Att på
så sätt reglera skador blev med åren svårt då andra bolag började att kontant
reglera sina brandskador.
År 1946 bildades socken- och härads-bolagens
riksförbund, då ca 80 av sockenbola-gen gick samman i syfte att stärka sin
ställning och få till stånd en större enhet. Det resulterade i att det år 1948
kunde ingå med återförsäk-ringar i Städernas Försäkringsbolag.
Senare införlivades detta bolag med Trygg-Hansa som
då ställde upp som återför-
säkringsbolag.
Det innebar att skador över en viss marginal, beroende på bolagens egen
eko-nomi, betalades av Trygg-Hansa, som också hade åtagit sig de vattenskador
som hade teck-nats genom sockenbolagen. När förbundet bil-dades år 1946
kallades de här gamla Brand-stodsbolagen i socknarna sig för Sockenlagen. Vårt
bolag här i Forsa heter numera Forsa sockens Försäkringsbolag och fungerar som
alla andra försäkringsbolag.
Det kan nämnas att år 1984 blev det sam-ma villkor
inom Villa-, hem- och fastighets-försäkringar inom hela vårt land. För
socken-bolaget Forsa, som vi nu säger, har det gått ganska bra, trots många stora brandskador ge-nom åren. Bolaget
har numera ökat sitt försäk-ringsområde från gränsen Njutånger upp till gränsen
Medelpad, alltså Forsa, Idenor, Hu- Inom bolaget har det alltid varit en
strävan att ha så låga premier som möjligt, men ändå reglera de uppkomna
skadorna på ett bra sätt för de skadelidande. De som nu sköter bolaget har
uppfattningen att folk som bor inom vårt område är välvilliga och positivt
inställda till detta bolag. Det visas av de föräkringsansök-ningar som kommit
bolaget till del de senaste åren.
För att ha bra kontakt med folket i byarna har det
varit en tradition att bolagets styrelsele-damöter är bosatta i skilda delar av
socknen, så även nuvarande styrelse, som består av följan-de personer:
ordförande Anders Johansson, Överby, vice ordförande Rubin Olsson, Fränö,
verkställande ledamot Erik Nilsson, Skarmyra, övriga ledamöter Helge Sverin,
Klångsta, och Birger Eriksson, Nansta. Revisorer Olof Lars-son, Smedsgården,
och Anton Vestin, Tronbo.
Det kan vara intressant att ta del av bola-gets
räkenskaper såtillvida att det under år 1992 hade en ansvarstagande
försäkringssum-ma = försäkringsstock på 1.072 miljoner kro-nor och en premie
för året med 1.349.150 kro-nor. Som jämförelse kan nämnas att det år
1979 var försäkringsstocken 200 miljoner kro-nor;
men det skall erkännas att penningvärdet har sjunkit ganska kraftigt under de
åren.
År 1988 bildades Sockenbolagens försäk-ringsbolag =
SOFAB, en sammanslutning av de flesta av Sockenbolagen i landet och deras egen
affär, detta på grund av att Trygg-Hansa började att ta för höga avgifter på
återförsäk-ringar, vattenskador och andra tjänster.
Erik Nilsson, Skarmyra
Almanackan
Vid studium av gamla seder och bruk, fö-remål och
redskap m m har framkommit att al-manackan var en sedan mycket länge använd
bok. I en av våra gårdar finns bevarat ett exem-plar sedan år 1754, där det
gjorts anteckningar om sådd och skörd, födelse och dödsfall samt många andra
saker som berörde gården. I en gård har under två generationers tid anteck-ningar
förts dagligen om väder och vind, tem-peratur m m samt när sjön (Långsjön) frös
till och när islossningen skedde.
Det var ju vanligt att man hade vissa be-nämningar
på dagar eller dato som trettonda-gen var det ett tuppfjät ljusare tid på dygnet.
Tjugondagen var häst och lass ljusare. Den 18 maj, Ersmäss, var det ungar i
varje ägg. Den 1 augusti, Persmäss, kunde man förutsäga årets skörd m m. 29
september, Mikelsmäss, bru-kade tjänstefolk byta arbetsgivare. 30 novem-ber,
Andersmäss, var alla skinn ”härd” (löste ej hår), d v s kunde användas till
pälsskinn, fällar m m.
Erik Nilson,
Skarmyra
